Allmänt om Norrbottens skärgård
Skärgårdens Uppkomst
Fiskelägen
Kapell och förordningar
Fyrar och lotsväsende
Sommar och vinter
Fiskeläget på Fjuksön
Hindersön
Fiske
Vem nyttjade fiskläget på Kungsudden
Rövaren och Furuön
Värdefull fornlämning på Furuön
Båtön
Nagelskär
Namnlösagrundet
Hamnön och Hamnöörarna
Rånön
Äggrundet
Önamnens uppkomst
Avslutning
Källförteckning
Fiskeläget på Fjuksön

Det finns väldigt lite att läsa om de norra öarna i Luleå skärgård då dessa aldrig haft några bofasta. De saknar dock inte historia. Man vet att Furuön gömmer en grav ca: 15 meter ovanför vattenytan vilket gör att man anser att den bör vara relativt gammal. Hur gammal och vem som är begravd där kommer vi antagligen aldrig få veta då museet inte har några planer på att gräva ut platsen (Björn Peck, Luleå Riksantikvarieämbete). Namnet Rövaren och Rövarklubben får fantasin att flöda men tyvärr verkar det omöjligt att spåra namnets ursprung. Detta gör att vi kan fortsätta hoppas på enögda sjörövare med träben och guldkistor en gång gett ön dess namn.

På Fjuksön har en pråm med träkol en gång förlist. Pråmen brann ner till vattenlinjen i Norra Viken, (N. 65 41 24 S. 22 37 30) och i dag finns inga spår kvar av olyckan kvar. Orsaken till haveriet och när det hände har visat sig att få fram då referenspersonen Hilding Eriksson från Hindersön avled 1994. Samma Ericsson har rapporterat om ”lösfynd” (ej upptagna) av två stora 1800-tals draggar i Storviken. Andra, lite mindre vetenskapliga men mycket uppmärksammade och uppskattade händelser som inträffar då och då är de besök vi får på Kungsudden tidigt om höstmornarna. Vem det än är som knackar på, hasar över stugbron eller går på bryggorna så är de välkomna. Vi som bor där hoppas gärna på någonting annan än de renar och fantasier som många säger vara förklaringen. Äggrundet är en annan olycksdrabbad ö. Där ligger enligt Brändöfiskare, Olav Björklund, ”åtskilliga sjukna timmer och flottar”.

Det har alltså aldrig funnits någon bofast befolkning på Fjuksön. Ruinerna på Kungsudden, varav en vi rustat till stuga, härstammar från Hindersöbornas gamla fiskeläge från tidiga 1900-talet. Det finns ingenting skriftligt men det sägs att det var Valfrid Östling samt stor bönderna Knut och Selfrid Nilsson som byggde den stuga som vi, familjen Hansson disponerar sedan 1969. Stugan söderut, mot Furuön byggdes utav ”Backmännen”, d v s bröderna Erik, Helge och Helmer Backman som också härstammar från Hindersön. Stugan nedanför berget, som idag är nästan helt borta, byggdes av Björsbyborna.

I en utredning över förlorad fiskerätt (1 dec, 1950 ANM*1) kan man läsa att Hindersö hade ensamrätt till fiskevattnet runt Fjuksön, Lappön, och Hindersön ända fram till 1950 då en ny lag stiftades* (2) och ett allmänt fisketillstånd infördes. Därför kan jag med ganska stor säkerhet säga att det var Hindersöbor och Björsbybor som nyttjade stugorna kring Kungsudden. Trots detta så har jag hittat anteckningar som visar att andra gäster kan ha bott på ön en gång. En liten handskriven markering i kanten, (Fiskeintendentens inventering 1930), säger ”Finnryssjor och storryssjor kom före 1914. Förmedlades av finnar som bl a arrenderade Fjuksön”. Detta är inte helt omöjligt eftersom ett diagram från 1963 visar på mycket goda fångster med storryssjor just utanför Fjuksön. I en annan rapport från den 30 augusti 1921, så berättar Brändöfiskare om ”finnar som kom med storryssjor och mjärdar för 10-12 år sedan”. Tyvärr blir aldrig dessa män presenterade med namn så jag kan inte bestämt säga att det är samma ”finnar” intendenten och Brändöfiskarna berättar om. Men med tanke på det korta avståndet mellan Fjuksön och Brändön samt att årtalen verkar stämma så är det ju troligt.

Finnarna var vida kända för sina avancerade metoder och redskap men också för att de aldrig avslöjade sina knep. Svenskarna blev med tiden utkonkurrerade och då blev det bestämt att det lokala fiskelaget skulle ”fylla finnarna” för att få dem att avslöja sina hemligheter. Det verkar som om kuppen lyckades för i samma rapport kan man läsa vilken garnstorlek, trådantal samt tjära man bör använda för att bygga den mest effektiva ryssjan.

1988 gjorde Riksantikvarieämbetets, Björn Peck, en inventering av Luleå skärgård. När de besökte Fjuksön och Kungsudden så bekräftades våra föraningar om att det var ett gammalt fiskeläge (NO.SV) som utgjorde grunden för vår stuga och tomt. Fiskeläget från tidiga 1900-talet bestod av 1 fiskelägestomt med fyra husgrunder samt fem båtlänningar. Husen var små ca 4x5 meter och samtliga låg inom ett 50x20 meter stort område. Alla fyra var utrustade med bäddar och öppen spis. Båtlänningarna skall finnas i områdets södra del. De är 10-12 meter långa och 1,5 meter breda, omgivna av 1-2 meter breda och 0.1-0.9 höga stenvallar. Vi letar fortfarande! Lika osynliga är de rapporterade ”rösena” som skall finnas i området. 0.5.1 meter breda och 0,1-0,3 meter höga stenrösen som troligen utgör resterna av gamla gistgårdar.

Söder, båtlänningar

Norr, stranden

Skiss av Kungsudden, Fjuksön

Enligt den fiskare som Björn Peck “talade med på platsen”, pappa! Var Fjuksön ett populärt fiskeläge som låg på lämpligt segelavstånd för både Björsböborna och Hindersöborna. Det var fina fiskevatten runt i kring samt att själva udden utgjorde ett gott skydd för väder och vind. Ön ligger också skyddad från kapellöarnas insyn så männen kunde fiska dygnet runt, lördag som söndag om de ville.

De män som tidvis bodde i fiskestugorna på Fjuksön var:

Backman, Helge f 1919
Backman, Helmer Axel f 1906
Backman, Erik Vilhelm f 1908
Nilsson, Knut Valdemar f 1928
Nilsson, Selfrid f 1899 d 1964
Östling, Valfrid f 1907

Jag har tyvärr inte kunnat spåra de Björsbybor som säga ha ägt den tredje stugan. Kanske hade de kunnat lösa gåtan om vem som byggde grannstugan av vilken en överväxt murstock är det enda som finns kvar idag. Ett citat från Hindersöns byadagbok (1921) lyder så här ”Grundwikspotten och Tjern å Fjuksön aftages för byns gemensamma behof”. Med det menas att Hindersön fastighetsägare, som då var 32, hade jakt- och odlingsrätt på Fjuksön. Där fanns alltså inte bara fiskare utan jordbrukare och hemmansägare också. Fyra av Hindersöns sju jordbrukare utnyttjade ön som boskaps- och odlingsmark. Man kan fortfarande följa de slingrande stigar som boskapen trampat upp runt hela ön. Mycket tack vare de renar som blir kvarglömda varje år. De familjer vi vet hade boskap på ön är:

Stålarm, Gustav Einar Hem.ägare f 1910
Oskarsson, Johan Edvin Hem.ägare f 1929 (markägare)
Öhman, Erik Yngve Jbr.arb f 1908

Det är mycket troligt att dessa lantbrukare också bott i stugorna på Fjuksön då jag hittat noteringar om ”betesstugor man bodde i på betesöarna”. Jag tvivlar på att man byggde särskilda hus för detta ändamål utan att man istället lånade fiskarnas stugor.

* (1) Arkivet, Norrbottens Museum
* (2) Enligt 6 § i Lag om rätt till fiske (1:a december 1950) äger varje svensk medborgare i enskilt vatten utefter Norrbottens kusten bedriva fiske med rörliga redskap, dock ej efter lax.